Äldre och internet 2024: Så använder svenska pensionärer digitala tjänster

Internet har blivit en självklar del av vardagen för de flesta svenskar, men hur ser det ut bland våra äldre medborgare? I årets rapport från Internetstiftelsen, Svenskarna och internet 2024, finns en del viktiga insikter om hur äldre pensionärer – både yngre (65–75 år) och äldre (76 år och uppåt) – använder internet och är aktiva i det digitala samhället. Medan många i dessa åldersgrupper är aktiva internetanvändare, finns det fortfarande stora skillnader i hur ofta och på vilka sätt de nyttjar nätet. I detta blogginlägg dyker jag djupare i statistiken för att förstå hur svenska pensionärer använder digitala tjänster som sociala medier, banktjänster och nyhetskällor.

Yngre pensionärer

I årets rapport delas äldre upp i två grupper. Den första kallas yngre pensionärer och är personer som är 65–75 år gamla, alltså i princip födda på 1950-talet. En betydande majoriteten av denna grupp använder internet dagligen (86 procent). Men det är fortfarande sex procent som inte använder internet alls och åtta procent är sällananvändare. Män är något överrepresenterade bland yngre pensionärer som inte använder internet.

I undersökningen ställs även frågan om personen behöver hjälp med att använda internet. Bland yngre pensionärer är det 68 procent som kan använda internet helt själv, utan någon hjälp. 25 procent behöver hjälp med något enstaka och sex procent behöver hjälp med en del. Kvinnor är överrepresenterade bland de som behöver hjälp för att använda internet i denna åldersgrupp.

När det gäller digitala tjänster så är detta de tjänster som används bland yngre pensionärer (någon gång de senaste 12 månaderna) utifrån vad som frågas i årets undersökning:

1. Mobilt bank-id, 89 procent.
2. Swish, 83 procent.
3. Facebook, 76 procent.
4. Digital brevlåda, 71 procent.
5. Messenger, 66 procent.
6. Nyhetsmedier, 66 procent.
7. Youtube, 60 procent.
8. Instagram, 50 procent.
9. WhatsApp, 38 procent.
10. LinkedIn, 16 procent.
11. Snapchat, 8 procent.
12. X (Twitter), 7 procent.
13. Signal, 5 procent.
14. Telegram, 5 procent.
15. Tiktok, 3 procent.
16. Discord, 1 procent.

Dessa rikstäckande nyhetsmedier följer äldre pensionärer i sociala medier:

1. SVT Nyheter, 45 procent.
2. Aftonbladet, 27 procent.
3. Sveriges Radio/Ekot, 25 procent.
4. TV4 Nyheter, 25 procent.
5. Expressen, 19 procent.
6. DN, 8 procent.
7. Omni, 8 procent.
8. GP, 7 procent.
9. DI, 7 procent.
10. SvD, 6 procent.
11. Övriga, totalt 14 procent.

Yngre pensionärer är för övrigt den åldersgrupp som följer nyhetsmedier mest av alla ålderskategorier.

Äldre pensionärer

I rapporten finns även gruppen äldre pensionärer som är personer som är 76 år eller äldre, alltså i princip födda på 1940-talet eller tidigare. I den äldre gruppen är det bara 48 procent som använder internet dagligen. Här är det är hela 32 procent som inte använder internet alls och 20 procent som är sällananvändare. Det är kvinnor som är överrepresenterade bland äldre pensionärer som inte använder internet.

När det gäller frågan om personen behöver hjälp med att använda internet, så är behovet av hjälp ännu större bland de äldre pensionärerna. Här är det bara 39 procent som kan använda internet helt själv, utan någon hjälp. 34 procent behöver hjälp med något enstaka, 20 procent behöver en del hjälp och 8 procent behöver hjälp med allt. Även här är kvinnor är överrepresenterade.

När det gäller digitala tjänster så är detta de tjänster som används bland äldre pensionärer (någon gång de senaste 12 månaderna) utifrån vad som frågas i årets undersökning:

1. Mobilt Bank-id, 55 procent.
2. Swish, 52 procent.
3. Facebook, 54 procent.
4. Nyhetsmedier, 45 procent.
5. Messenger, 36 procent.
6. Digital brevlåda, 32 procent.
7. Youtube, 32 procent.
8. Instagram, 30 procent.
9. WhatsApp, 22 procent.
10. LinkedIn, 7 procent.
11. X (Twitter), 5 procent.
12. Snapchat, 2 procent.
13. Signal, 1 procent.
14. Telegram, 1 procent.
15. Tiktok, 1 procent.

Dessa rikstäckande nyhetsmedier följer äldre pensionärer i sociala medier:

1. SVT Nyheter, 30 procent.
2. TV4 Nyheter, 22 procent.
3. Aftonbladet, 17 procent.
4. Sveriges Radio/Ekot, 17 procent.
5. Expressen, 14 procent.
6. SvD, 8 procent.
7. DN, 7 procent.
8. GP, 6 procent.
9. DI, 3 procent.
10. Omni, 3 procent.
11. Övriga, totalt 11 procent.

Lärdomar för kommunikation med äldre 2024

När du ska kommunicera digitalt med äldre 2024 är det viktigt att anpassa strategin utifrån deras internetvanor och vilka plattformar de använder. Bland yngre pensionärer är majoriteten aktiva internetanvändare, där hela 86 procent använder internet dagligen. Här kan digital kommunikation vara effektiv, särskilt via tjänster som Facebook och Messenger som alla är populära bland denna grupp. Även om det inte frågas, så bör Google antas vara en lika om inte mer använd kanal för denna åldersgrupp. Alltså bör mycket arbeta ägnas åt att utveckla er externa webbplats, både när det gäller sökmotoroptimering, användbarhet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Äldre pensionärer är däremot betydligt mindre aktiva på nätet – endast 48 procent använder internet dagligen, och hela 32 procent använder det inte alls. För denna grupp bör digitala insatser kompletteras med icke-digitala alternativ, som telefonsamtal eller fysiska brev.

Eftersom många äldre behöver hjälp med att använda internet, är det viktigt att erbjuda enkla och lättanvända plattformar samt tydliga instruktioner. Personligt stöd, som guider eller hjälp från närstående, kan också vara avgörande. Nyhetsmedier är en effektiv väg att nå äldre digitalt. Många följer nyheter via sociala medier, särskilt genom SVT Nyheter, Aftonbladet och Sveriges Radio. PR-arbete i traditionella medier bör således vara ett effektivt verktyg i er kommunikation mot äldre målgrupper.